Vad är floating?

Forskning kring flyttanken – pionjärerna 

Tidigare experiment med sensorisk isolering har ofta rapporterat om negativa effekter för deltagarna (Zubeck, 1973), men senare experiment med REST under en begränsad tid i flyttankar har inte visat negativa effekter utan istället en rad positiva (Kjellgren, 2003). Metoden utvecklades från början bland annat i syfte att träna piloter och astronauter i ”viktlöst” tillstånd och under sensorisk deprivation. Ganska snart upptäckte idrottspsykologer att flyttankarna kunde användas med framgång i syfte att ge effektivare kontroll över stressens negativa effekter, att förstärka den mentala träningen och att förbättra återhämtning efter slitsamma träningspass och tävlingar (Hutchison, 1984). Studier indikerar (för en sammanfattning se Kjellgren, 2003) att metoden leder till ökat välmående, mild eufori, ökad originalitet, förbättrad sömn, minskad stress spänning och ångest, reducerat blodtryck, samt kan vara lämplig att kombinera med terapi.

 

Det finns emellertid kritik mot den första vågens flyttanksforskning. Ofta har man haft mycket små grupper, cirka 10 deltagare är det vanliga, och försökspersonerna har endast fått flyta vid ett par enstaka tillfällen och kontrollgrupper har ofta saknats. Trots dessa brister har en meta-analys gjorts på basis av pionjärforskningens 27 bäst beskrivna och genomförda studier med sammanlagt 449 deltagare (van Dierendonck & te Nijenhuis, 2005) som visar att flyt-REST har positiva effekter på flera fysiologiska mått (t ex lägre nivåer av kortison och lägre blodtryck) samt att metoden leder till ökat välmående och förbättrad prestation.

 

Forskning kring flyttanken – den andra vågen 

Flyttanksforskningen påbörjades i liten skala i Karlstad 1998 genom ett samarbete med Olympic Support Center i Örebro. Ett år senare införskaffades en egen flyttank och 2003 invigdes Human Performance laboratoriet vid Karlstads universitet. Där finns nu 3 flyttankar. Karlstadsforskarna var tydliga med att flyttanksforskningen behövde utföras enligt vedertagna metodologiska principer. Därför har man använt sig av kontrollerade studier, power-beräkningar samt systematiskt utforskat olika möjliga placeboeffekter samtidigt som även flera kvalitativa studier har genomförts. Två avhandlingar och ett 20-tal artiklar har publicerats i välrenommerade tidskrifter. Resultaten från dessa kan sammanfattas som att:

  • Sensorisk deprivation i flyttank leder till ett förändrat medvetandetillstånd till förmån för primärprocesser (Kjellgren, 2003)

  • Tekniken har förmåga att utlösa RR även hos patienter med mycket svår stressproblematik (Bood, 2007)

  • MHPG (stressrelaterade metabolismer) minskar (Kjellgren, Sundequist, Norlander & Archer, 2001) medan prolaktin först ökar och sedan återgår till ursprungsnivån (Bood, Sundequist, Kjellgren, Norlander, Nordström, Nordenström, & Nordström, 2006)

  • I de flesta fall vanligen räcker med ett program bestående av två flyt i veckan under tre veckor, därefter en flytfri vecka följt av ytterligare en treveckorsperiod (det vill säga totalt 12 flyt under 7 veckor) för att blockera stressresponsen och därmed möjliggöra återhämtning för kroppen och psyket (Bood, 2007)

  • I de flesta fall föreligger inga större effektskillnader mellan 12 och drygt 30 flyttillfällen (Bood, Sundequist, Kjellgren, Nordström & Norlander, 2007)

  • Typiska effekter efter 12-flytsprogrammet är att patienternas sömnkvalitet förbättras med 18 % - 23 %, optimismen ökar med 8 % - 10 %, stressen minskar med 25 % - 31 %, ångesten minskar med 25 % - 27 %, depressionen minskar med 24 % - 32 % och smärta med 48 % - 57 %. (Bood, 2007)

  • En uppföljningsstudie visade att de goda effekterna kvarstod efter fyra månader (Bood, et al., 2006). En kvalitativ fallstudie som kombinerade flyttanken med psykoterapi kunde visa kvarvarande effekter efter 18 månader för patienterna (Åsenlöf, Olsson, Bood & Norlander, 2007)

  • I en studie med 12-flytsprogrammet där smärta mättes med hjälp av PAI (Pain Area Inventory) framkom att 22 % av patienterna blev smärtfria, 56 % fick avsevärda förbättringar 19 % upplevde inga förbättringar och 3 % upplevde mer smärta. Det innebar således att 78 % av patienterna blev hjälpta av metoden (Bood, Sundequist, Kjellgren, Nordström & Norlander, 2005)

  • För vissa svårare tillstånd som fibromyalgi och WAD (Whiplash Associated Disorder) behövs ofta ett något längre behandlingsprogram innan smärtan börjar klinga av (Edebol, Bood & Norlander, 2008; Kjellgren, Grim & Norlander, in preparation). Svårigheten med dessa patientgrupper är ofta att de i början av behandlingen upplever ökad smärta och då är det viktigt att personalen ger extra mycket stöd och uppmuntran tills den fasen har övervunnits

  • Mycket goda erfarenheter med kombinationen flyt-REST och terapi. Terapeuterna upplever att behandlingen blir både snabbare och effektivare (Kjellgren, Buhrkall & Norlander, in press; Åsenlöf, et al., 2007)

  • Det föreligger inga större skillnader vad gäller behandlings-effekter mellan män och kvinnor (Bood, Kjellgren & Norlander, in press) ·

  • Patienterna minskar spontant under behandlingsperioden såväl sin alkohol som läkemedelskonsumtion (Bood, et al., 2005)

  • Metoden tycks inte vara beroende av placeboeffekter, vare sig förväntan (Norlander, Kjellgren & Archer, 2001), personlighet (Kjellgren, Lindahl & Norlander, 2009) eller uppmärksamhet (Bood, et al., 2005).

Forskning kring flyttanken – den tredje vågen  

Human Performance gruppens insatser vid Karlstads universitet har väsentligen stärkt evidensgraden för flyt-rest metoden. Parallellt som olika resultat har presenterats i massmedierna har också det publika intresset för metoden ökat. Numera lär det finnas en bra bit över 100 privata flytstudier runt om i landet som rapporterar om nöjda kunder och en intresseorganisation har till och med bildats för att få metoden godkänd. Denna bakgrund gör det angeläget att gå vidare med att undersöka och fastställa metodens användbarhet för rehabilitering av personer som lider av icke specifik smärta i nacke, axlar och rygg, lätta och medelsvåra depressioner, ångestsyndrom och stress.

 

Hittills har personer via annonser anmält sitt intresse till Human Performance laboratoriet. Där har de sedan fått en smärtanalys av en smärtspecialist. Det är naturligtvis en nackdel att de flesta sökt frivilligt och inte remitterats även om man inte har upplevt några skillnader mellan den stora majoritet som själva sökt sig till laboratoriet och den minoritet som remitterats. Visserligen finns det en kontrollerad studie med remitterade patienter (Landström, Bood, Kjellgren & Norlander, 2007) som visar motsvarande förbättringar för flytgruppen vad gäller upplevd smärta som för de övriga studierna, men den behöver replikeras.

 

Vidare finns endast ett par tidigare gjorda uppföljningsstudier och dessa har inte specifikt analyserat utfallskriterier vad gäller parametrar som samhällets insatser, kostnadseffektivitet, arbets-förmåga, medicinkostnader och så vidare. Det är också angeläget med framtida subgruppsanalyser för att tydligare kunna klargöra för vilka grupper som behandlingen är särskilt intressant samt hur terapin kan anpassas på olika sätt för olika grupper. Eftersom Human Performance gruppen idag räknas som världsledande vad gäller flyttanksforskning skapas förutsättningar för en tredje forskningsgiv tillsammans med Landstinget i Värmland.

 

Sammanfattningsvis kan ändå läget beskrivas som att flyt-REST är den metod i dag som har bäst dokumenterad evidens som behandlingsmetod för patienter med åkommor såsom stress och stressrelaterad smärta och andra stressrelaterade sjukdomar.

 

Professor Torsten Norlanders egen webbsida:

http://torstennorlander.dinstudio.se/


NY STUDIE: ÅNGEST KAN LINDRAS AV FLOATING

 2016-04-29

Tidigare studier har visat att floating kan fungera avstressande. En ny studie föreslår att floating även kan användas som komplement i behandlingen av generaliserat ångestsyndrom, GAD.


Medan stress ofta kommer av en kombination av yttre och inre orsaker – som jobb, familjesituation, höga krav på sig själv – uppstår ångest oftast av inneboende oro. Denna oro är ständigt närvarande, ofta sedan unga år, och kan ge upphov till sömnproblem, koncentrationssvårigheter, muskelspänningar och depression. Det är en svårbehandlad diagnos, och kombinationen terapi och medicinering är vanlig.

Komplement till terapi
Floating är namnet på en avslappningsteknik som i korthet går ut på att stänga in sig i en ljud- och ljusisolerad saltvattentank för en djupgående vila för muskler och sinnen. Tekniken kan visa sig fungera väl som ett komplement till redan etablerade behandlingsformer menar Kristoffer Jonsson, doktorand i psykologi. Tillsammans med Anette Kjellgren, professor i psykologi och något av en floatingforskningsveteran, har han undersökt hur en grupp personer med GAD svarar på en kort men intensiv floatingbehandling.

50 deltagare delades in i två grupper, en behandlingsgrupp och en kontrollgrupp. Före behandlingen svarade båda grupperna på standardformulär för diagnosen GAD. Formulären handlar om att själv värdera sin sömnkvalitet, känslohantering, oro och även depression, som är en vanlig samdiagnos med GAD.

Behandlingsgruppen floatade därefter 12 gånger på 7 veckor, varpå samtliga deltagare återigen fick värdera sin egen situation. Djupintervjuer genomfördes även med behandlingsgruppen.

- Vi blev förvånade över att se så positiva effekter, berättar Kristoffer Jonsson. Dels sjönk de generella GAD-symptomen kraftigt hos behandlingsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Om vi ska tolka utifrån formulären enbart, hade 37% inte ens diagnosen GAD längre. De sov bättre, depressionen gick ned. Vi såg även en positiv effekt på oron i vardagslivet, men inte lika stark.

Effekterna höll i sex månader
Sex månader efter avslutad behandling fick deltagarna både i behandlingsgruppen och kontrollgruppen besvara formulären igen. Det visade sig att effekten hos behandlingsgruppen kvarstod – symptomen var kvar på samma låga nivå som direkt efter behandlingen.

En ännu oavslutad studie som just genomförts vid Laureate Institute for Brain Research i Tulsa, USA, kan bekräfta resultaten. Justin Feinstein, doktor i klinisk neuropsykologi, har använt sig av MRI-scanning för att undersöka närmare vad som händer i hjärnan vid floating. De preliminära resultaten visar att behandling med floating kan ha samma effekt som vissa ångestdämpande mediciner.

- Det här är en viktig studie som ger tydligt stöd för att floating-terapi på ett naturligt sätt kan minska ångest och patologisk oro hos personer som lider av dessa åkommor, säger Justin Feinstein.

Djupare avslappning med floating
Vad är det då som gör floatingen så avslappnande? Enligt Kristoffer Jonsson får den som floatar en djup kroppslig avslappning. Sinnesintrycken minimeras, och det blir lättare att fokusera på det inre livet. Vid djupintervjuer som gjorts med personer i behandlingsgruppen har det framkommit att de inte bara slappnar av, utan även kommer i kontakt med sina känsloliv på ett helt annat sätt.

- Jag tror de flesta har upplevt att det är inte förrän vi ligger i sängen och ska sova som vi får dagens första riktiga lugna stund, och då kommer tankar, idéer och oro. Bara att få stanna upp lite har effekt i sig.

Nästa steg för Kristoffer Jonsson är att undersöka floatingens effekter på personer med allvarliga sömnproblem. Han hoppas dock att sjukvården visar intresse för resultaten av studien.

- Det är en pilotstudie, så det behövs mer och större studier med ännu bättre kontroll. Stress och floating är väl underbyggt vid det här laget. Det finns ganska lite studier om just ångest och floating, men min förhoppning är att det forskas vidare på det inom sjukvården och de resultaten gör att det kan upptas som ett komplement till andra behandlingsmetoder.

Mer information
Om du vill veta mer, kontakta Kristoffer Jonsson på 073- 510 54 45 eller kristoffer.jonsson@kau.se.

Studien kan läsas på BMC Complimentary and Alternative Medicine.


FÖRFATTARE: Anders Åslund  https://www.kau.se/nyheter/ny-studie-angest-kan-lindras-av-floating